HÖGKÄNSLIG -HSP

Det fick jag och jag kände ofta att det var något fel på mig, som om jag var annorlunda, som om alla andra var stöpta i en annan form, eller hade en annan färg. Därför blev jag så lycklig när jag i slutet av 90-talet fick höra talas om Elaine. N. Arons forskning om Högkänslighet. Plötsligt trillade polletten ned, det var inget fel på mig, jag var bara Högkänslig, precis som 15-20% av världens övriga Högkänsliga befolkning.

Vad är högkänslighet?

Högkänsliga människor har ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet. De lägger märke till subtila detaljer i omgivningen och bearbetar dem djupt i sitt inre. Det här kräver mycket energi och pga denna stora mottaglighet blir de lätt överstimulerade och behöver ibland dra sig undan. Nervsystemet blir på sätt och vis överansträngt. Men högkänslighet är ett personlighetsdrag  - inget annat.

Som Högkänslig har du en mycket stor nytta av att gå i samtalsterapi. Både för att förstå och att lösa problem. Samtalsterapi är också bra för de som tränat in ett känslomönster som inte längre fungerar. För att finna en inre tröstare inom sig själv och få mer balans.

​

Fördelar 

Är du Högkänslig? Då har du har en specialbegåvning, ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet, en hjärna som är programmerad för att bearbeta alla intryck på en djupare nivå.

Högkänsliga lägger märke till många subtila detaljer och tar in alla intryck, känner och läser av stämningar.

Högkänsliga är ofta intuitiva, kreativa, kloka och eftersom de har förmågan av att läsa av andras känslor och behov är de väldigt bra på att ta hand om andra människor. De har även ett starkt driv att utforska världen.

Högkänsliga hör, ser och märker sådant som andra missar och är bra på att upptäcka felaktigheter.

Högkänsliga har ej högre IQ eller är mer begåvade än övrig befolkning. Men forskningen visar att starka känslor och tankar hänger samman. Högkänsliga är överrepresenterade ibland särbegåvade personer som har hög matematisk eller logisk intelligens.  

Vilka blir högkänsliga?

• Du föds högkänslig, det är genetiskt, precis som någon föds med att vara händig eller musikalisk.

• Du växte upp i en familj med föräldrar som var mindre idealiska, med en otrygg barndom. Det var rörigt, kaosartat. Kanske alkoholism, psykisk sjukdom, sorg, tablett missbruk. I den här miljön har du tvingats hålla koll på din mamma/pappa hela tiden och utvecklat ett speciellt fin-kalibrerat  känslosystem, allt för att kunna ta in andras signaler. För att överleva och få en känsla av kontroll. Du var beredd och redo hela tiden.

• Du växte upp med vuxna som inte var riktigt vuxna, som inte kunde härbärgera sina egna känslor. Föräldrar som ljög känslomässigt. T ex glada utanpå och arga inuti. Då fick du bära mammas/pappas känslor som har gjort ditt känslosystem extra känsligt.

• Din mamma/pappa var en sk Drama-queen, känslorna flödade och blåstes upp så ditt eget känslosystem blev helt obalanserat. 

• Du har fått gå igenom trauman, tragedier, svår sorg som har format ditt känslosystem

Född i en trygg resp. otrygg miljö 

Om du hade turen att få växa upp i en trygg miljö där du blev sedd, förstådd  och accepterad för din högkänslighet, har du förmodligen inte så många problem idag. Du ber inte om ursäkt för din sensitiva begåvning utan drar bara nytta av den och anpassar ditt liv så att det passar dig.

De som både är födda högkänsliga och växer upp i en otrygg miljö blir däremot extra sensitiva. Föräldrarna har misslyckat med att ge barnet trygghet eller varit för överbeskyddande. Många föräldrar tror de gör barnet en tjänst genom att ”härda dig”

De vill bara väl, rädda för att livet skulle vara för tufft mot dig, att du inte skulle klara dig om du var så där känslig. De kunde kanske inte känna igen sig i din känslighet eller det motsatta, de visste precis hur det var att vara högkänslig och för att skydda dig ville de få dig låsa in dina känslor, exakt som dem hade gjort. 

​

Hjälpsamt: 

• Du måste inse och acceptera att det inte är något fel på dig – du har en speciell begåvning som kan se och uppfatta nyanser som de övriga 80% missar.  Du blir därmed lättare utschasad och behöver vila, acceptera detta. 

• När du känner dig utanför och annorlunda som HSP, är det viktigt att inse att du inte är ensam.  Hela 15-20% är högkänsliga runt om i världen. Leta upp någon av dem. Ingen idé att hoppas på att få en genuin förståelse från de andra 80%. Du behöver möta likasinnade, känna dig ”normal”. De kommer förstå vad du pratar om och uppskatta dig som du är.   

• Det kan verka osannolikt men alla känner inte till begreppet Högkänslighet, det är inte allmänt känt idag. Så det kan vara jobbigt att vara HSP i dagens samhälle, där det anses vara finare att vara robust och tålig än att vara känslig. Känslighet uppfattas ofta som en svaghet.

• När känslorna fullkomligt tar över och det nästan svämmar över av känslor är det bra att rensa upp lite i känsloträsket. Sortera känslorna. Även om du tror att det du känner är helt rätt, så tolkar du fel ibland.  Det kan också vara svårt att skilja på äkta och falska känslor och på egna och andras känslor, lätt att man ”tar över” andras känslor.

• Sluta anpassa dig i din längtan efter att vara om alla andra. Var stolt över att vara du och sluta försök bli som alla andra. Lev ditt liv, inse och dra nytta av att du har fått denna begåvning, en kombination av både styrka och känslighet som du ska utnyttja.  

• För att må lite bättre och få mer balans, tänk på:

  • Att justera miljön runt om dig, anpassa ljud och ljus

  • Att försöka sova så mycket som möjligt, släck ned alla skärmar i god tid före sängdags, sortera tankarna minst en timme före läggdags. Tacksamhetsövning.

  • Att äta regelbundet, en mätt och nöjd kropp höjer ditt psykiska immunförsvar

  • Att röra på dig, träna, promenera, allt för att balansera din kropp o själ 

  • Att arbeta med något praktiskt;  snickra, städa eller jobba i trädgården så att din överstimulerade hjärna får lite paus.

  • Att ha rutiner, lagom blandning av arbete, vila, socialt liv och ensamhet

  • Att ransonera, sluta pressa in så mycket du kan i ditt dagliga schema.

  • Att tänka över vilka av dina aktiviteter som ger resp. tar energi